onsdag 1 mars 2017

Jag blir utskriven

Då är det dags att packa ihop.Tackar för mig efter 7 dagar så får jag åka hem.
Nu har dom gjort allt vad dom kan fram tills nu .Ryggmärsprov /flera rör prover som testas, Elprov i Eskilstuna , som visade någon försvagning men inget ovanligt . Tillfälligt eller inte det är det som neurologen kommer att jobba vidare mer nu. Röntgen är gjort nästan hela kroppen. huvudet, nacken och ryggen, ( visade inget farligt , nacken / ryggen  har inte försämrats,tack o lov.  Det som kunde uteslutas var då Borrelia, Lätt MS , nervsjukdomen  ,GBS och varför jag fick dropp var för att förstärka mitt immunförsvar ( då dom trodde först att jag hade en infektion i kroppen som hade satt sig i huvudet,) Alla prover visade inget fara. Nu åker jag hem . Jag tar mig fram med kryckor och det är då stadigare och hjälpsamt.
Vill nu tillägga då jag nu har varit hemma ett par veckor, Så är jag mer stadig på benen, kan gå utan kryckor inomhus. När man går ute så går man längre då måste kryckorna med. Jag har inte den balansen, jag kan inte cykla ännu, jag har provat, men fötterna känner´inte pedalerna, kan inte trampa, tidigare så vek sig benen ,fötterna fanns ingen ork, men det är mycket bättre nu.
Bort domningarna som jag hade i vänster arm hand, låten vaderna hela bäckenet är bättre, Men fötterna där finns det kvar, Det som jag kan hänvisa till känsel är, om du tänker dig att du har doppat fötterna  i lera och det håller på att torka och om du kniper ihop tårna så knastrar det och man känner skinnet skrynkla ihop, och jag kan inte sätta på mig skorna utan skohorn, då jag inte fötterna inte riktigt är med.. ingen styrsel om man säger så... Dagarna innan jag blev inlagd så var jag oerhört trött, kände av detta som ökade i varje kroppsdel varje dag.. det kom smygande.. jag var orolig, när jag sedan besökte sjukhuset 2 ggr innan den 3e gången blev inlagd och dom tog det på allvar som han sa läkaren. Under vistelsen på sjukhuset var jag i trygga händer. Men jag var oerhört orolig och Rädd.
Ville först inte erkänna detta. men oron fanns där. Under veckan fick jag samtal , besök och hade kontakt via sms, telefon med min nära och kära. Dom stöttade mig, jag försökte hålla mig upprätt och vara stark, skojade friskt med alla  to m personalen skojade tillbaks och vi hade kul, Många trevliga fick jag träffa under tiden, Och dom gav mig trygghet, Jag fick bra kontakt med en Sjuksköterska hon kom ofta förbi och pratade med mig, För henne visade jag min oro, vi pratade mycket om det, och jag kände mig trygg. Under vistelsen så fick jag åka upp o ner fram o tillbaks, Alla undersökningar skulle bokas in. och det var fullt upp varje dag. det är jag tacksam för då och nu. Nu väntar jag på samtal nästa veck, Då fortsätter utredningen med Neurologen.Läkaren ringde i går ,  Ja jag hade hoppats på att. i den takten som jag blev sjuk så hoppas jag att jag skulle tillfriskna lika snabbt , Han svarar du måste ge detta tid och ha tålamod, Som sagt vi får se.
Nu är det bara att vänta.








Inga kommentarer:

Skicka en kommentar